Överkörd

Lyckligt lottad som man är, har bilvägen från mitt hem till arbete en passage genom inflygningsljusen till bana 26 på Malmen/ESCF. I morse när vi åkte till arbetet utspelade sig följande minnesvärda händelse;

Jag sitter helt lugnt som passagerare när Maria plötsligt rycker till, stirrar genom sidrutan och brister ut i ett skräckfyllt ljud! Jag fattar inte vad som händer… Spindel? Efter några förvirrade millisekunder fyller jag i med ett ackompanjerande glädjeskri. Över motorhuven på uppskattningsvis 20 meters höjd över oss passerar 34 ton Herkules på kort final! Det är nice timing – o en bra start på dagen.

Väl på jobbet lyckades jag skjuta ett foto när den lilla grå krabaten begav sig mot skyarna igen.

Om det nu inte räckte att bli överkörd av Herkules på väg till jobbet… På väg hem ser jag 4st  SK60 som flyger i formation. På väg in för landning på Malmen. Jag öppnar takluckan och spanar mot skyn med kameran i ena handen… Jovisst – det blev ett bukskott på ett av dessa genom luckan när jag passerade ljusen.

Någon som har en billig trisslott till salu?

Tailwinds!

/Robin

Morgonflyget till Barkarby

Micke och undertecknad behövde besöka stora staden och varför inte passa på att trimma sina flygfärdigheter när det tids- och ekonomimässigt är jämförbart med en X2000-resa… Vi planerade en Y-plan till Barkis (Starta IFR sedan övergå VFR när man passerat fyren DKR). Även om vädret bjöd på VMC så är det ju behagligt att åka IFR och bara ”åka med” när trafikledningen dirigerar en hit och dit. Och som man kan läsa längre ner så var det inte själva IFR-flygandet som bjöd på några omvägar.

Vi ger oss av i soluppgången och njuter av det fantastiska 3D-äventyret som naturen bjuder på. Alla höstlöv i den låga solen bildar ett lättsålt konstverk.

Undertecknad ropar upp Stockholm – ”Stockholm CTR, SE-IUD – 5 thousand feet maintaining”. Efter DKR-passagen övergick vi VFR utanför Bromma kontrollzon och in via Stäksön och Masten.

Efter en smärre felnavigering i G-luften under Stockholm TMA (förvirrad bland öarna i mälaren och höll på att hamna i Märsta) fick vi in siktet på Kungsängen och passerade då även Bro-Bålsta golfklubb. Eller skall man kalla det Golf-slott?

Ungefär såhär såg vi ut när vi kom och landade antar jag. En smyglandning på bana 24 lägger jag till protokollet. Sen en kvarts promenad till Akalla tunnelbanestation.

Nyvaxad och med hjulkåpor på spetade vi på i 120 knop TAS med lite lagom gaspådrag Tacho 1.0 på 54 minuters flygning. Dessutom med 20 knop vind i ryggen så var det värsta Mooney-prestanda.

Snart blir det nog inte fler turer till ESKB när de lägger ner fältet. Får hitta nya äventyr att ge sig ut på. När kommer klubben skaffa farkost som kan ta mig till månen? Tills vidare får jag nöja mig med att beskåda på avstånd. Igår var det inte bara bra flygväder – även månfotograferingsväder!

Tailwinds!

/Robin

Balder-flyg

I brist på ett bättre nöjesfält modell Six Flags eller, nåväl, Liseberg – gav Stiefeln, Thorén och undertecknad oss ut i SE-KMH norr om Roxen på en så kallad Balder-flygnng. I solens skymmande nergång fick vi klarering upp till 3000 fot. Lite vingtippningar ut från kontrollzonen och sen lite branta 60-graderssvängar som uppvärmning.

Mitt i en sväng - vi njuter av solens nedgång och 2G i rumpan. Som grädde på moset några sugande 0G-buntningar….. Att sväva tyngdlöst pirrar bättre än koolaste bergodalbanan jag provat – Superman Ride of Steel.

När Thorén i baksätet lite diskret noterar att golvmattorna sitter i taket anser vi oss nöjda och seglar hemåt. Lite lagom bullriga i magen…

Tailwinds!

/Robin